Tomhet, kärlek, Haiti...

Tomhet. Han som förgyller mina dagar är tillbaka i Sthlm. Visst är det tråkigt, men det är som det är. Nu får jag längta efter honom istället. Jag skattar mig lycklig åt det.
För att fördriva tiden så har jag idag gett mig ut på en liten skidtur, tills dess att mina fingrar och tår inte klarade mer. Det blev för kallt, trots att det endast var 8-. Hoppas vädret kan fortsätta hålla denna temperatur fast med någon grad mindre och att det även bjuds på lite mer sol. Vill kunna ut och åka fler ggr denna vecka! Man blir automatiskt mycket mer gladare i sinnet och mer tillfreds med sig själv.:)

Gårdagen blev Jag och Jonas bjudna på middag hos en av hans kusiner. Det var trevligt och maten hade du gjort bra P-A. Visste inte att du hade sådana "skills";) Därefter blev det sällskapsspel, vilket jag och Åsa förlorade på mot grabbarna. Men självfallet gjorde vi ju det med flit, man vill ju inte direkt sova på soffan, haha!
Mer av sådana kvällar tack!

Känner att doften av matos börjar tränga sig in så smått. Maten är strax klar. Tänk vad bortskämd man är när man kommer hem. Tänk vad bortskämd man är överhuvudtaget? Att man har tak över huvudet, mat på bordet och en familj som älskar en.
Blir bara så förkrossad när mina tankar går till dem i Haiti. Vad har dom? Ingenting. De flesta barn har inga föräldrar kvar i livet och ingen mat att mätta hungern med. Man vill inte tro att sådana här katastrofer sker. Det är overkligt.
Jag lider så starkt med dem :(
Det är sannerligen dessa ggr, som sådant här sker som man värdesätter det lilla. Man vill gärna inte brusa upp för småsaker eller gå och oroa sig för saker som man inte vet något om i förtid. Det är nuet som måste få ta fokus. Att leva här och nu. Det är verkligen så. Jag vill resa till något fattigt land för att själv få se med egna ögon den misär som finns i vår värld. Inte bara vårt Sverige där vi gentemot dem lever i lyx. Jag vill komma hem och inse mer hur bra jag har det och givetvis ge det jag har åt andra. Min famn, min kärlek till de som inget har. Jag vill inte bara inse ibland att jag måste leva här och nu, att vara glad för det jag har. Jag vill komma hem och ha vuxit i mig själv. Komma hem med ett "rikare jag". Tro om man ska åka som volontär? En tanke som dykt upp den senaste tiden. Jag vill (tror jag).
/Madde.